20 dagar ☺️

Sista inlägget som jag skrev jag 30 Juli.. då var jag glad över att mamma skulle komma ner och ge mig pepp sista dagarna el veckorna tills Gloria skulle komma.

Bilden tagen 30 Juli.

Tisdagen den 31 Juli, hade jag och Teddy tid för rutin ultraljud för att jag var orolig för att hon var stor. Vi cykla dit till Emmakliniken för se och höra henne.. 

Men när vi var där så lät det som att allt var bra men att hon var liten.. inte stor som jag trodde men det skulle inte vara något problem. 

Vi bestämde oss att cykla hem för laga kvällsmiddag men precis när vi kom halvvägs så ringde Cura kliniken där jag har gått att vi måste in på ctg.. på bb. Jag tänkte då gör vi ctg då och cyklar vidare till BB när vi var ju ändå i närheten. 

Väl på BB så börjar dom kolla till mig och vi gör ctg.. sen slutar det med att vi måste vänta på en läkare som skulle ta ett beslut om hur vi skulle göra, igångsättning el ej. Men jag och T bestämmer oss för att cykla ner gör sista kvällsmiddag tillsammans på möllan.

Väl tillbaka till BB meddelar läkaren att det är dags.. vi blir igångsatta för att det var något som inte stämde inne i magen. 

Näringstillförseln mellan moderkakan och bebisen var inte riktigt som den skulle.. våran tjej hade inte fått tillräcklig med näring för att växa till sig vilken skrämde mig att.. "tänk om vi hade gått längre, tänk om jag inte hade krävt extra ul.. tänk om det hade hänt något allvarligt med vårat barn i magen.." det var mycket med tankar som flög omkring då..

Men det vi visste var ju att vi var på BB och vi får den hjälpen vi behöver. 

Teddy cyklar hem och hämtar våra saker, Sesse våran hjälte kommer snabbt och hjälper honom med att skjuss bort honom och våra saker till BB. Sen börjar den långa natten.. natten som blev en riktig mardröm... 

Från BB till förlossning.. för fortsatt ctg på bebisens huvud. Vilket ledde till att jag inte kunde röra mig som jag ville..

Att bli igångsatt var inte det roligaste. Att inte få gå hemma känns smärtan el möta den.. inge mat i magen el.. ja, allt bara spåra ur.. hann ej få mig i någon mat i magen för att klara förlossningen alls.. tårar, smärta och total utmattad..

Jag tappa totalt kontrollen, jag tog allt som fanns.. morfin, lustgas och epidural.. Sen från att spy som en gris, till 39-40graders feber inkl frossa och högtblodtryck så sluta det med att läkaren och två sjuksköterskorna "det blir ur akut-snitt nu.. bebisen är stressad" sa dom och jag sa "ta ut henne huvudsaken är att hon mår bra!"

Sen gick allt fort, från några tre personer i rummet till ett gäng kom in springandes.. vidare till operationssalen, upp med mig på operationsbordet och sen blev det god natt för mig..

4 timmar senare vaknar jag upp och dom kör ner mig till BB där jag får träffa min Teddy tillsammans med våran dotter.. 

Så vi blev igångsatta den 31 Juli och 1 Augusti kom våran Gloria, 47cm och 2530g.. hon va så lugn och liten. Jag var själv groggy efter allt dom hade tuttat i mig.. haha 

Jag ringde pappa och mamma på direkten visa upp mig själv och själv klart oss. 

Mamma kom ner på torsdagen som det var bestämt vilket var skönt och jag kunde känna lugnet hos mig.. mamma ❤️ 

Teddy fick chansen att återhämta sig efter den dramatiska händelsen. Men vi båda tackar mamma för hjälpen iaf. 

Vi undrar hur hade vi klarat oss utan henne? Speciellt när det blev ett snitt.. jag kunde inte röra mig alls.. gjorde korta promenader i korridoren på BB, jag försökte trots allt röra mig för att undvika att bli allt förstel. 

Mamma stanna hos oss i från tors-sön eftermiddag. Det var tråkigt att hon plötsligt skulle lämna oss så fort... Det är tråkigt med att man inte har sina föräldrar så nära som man vill.

Som sagt det blev en kort förklaraing på min förlossning men ja. 

 

Men ja, Gloria våran lilla Gloria.. nu är du här och rör om i våran lilla gryta. Haha 

Kärleken till Gloria kommer sakta.. men vissa talar om den där "förbaskade förälskelse som man får till sitt barn." Njjjjja den har inte riktigt kommit än för mig.. men kärleken till Teddy har blivit mer starkare! Man får inte heller glömma bort killen.. killen är lika mycket involverad i detta.